Enligt Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2022” upplevde 25 procent av de som arbetade, motsvarande 1,3 miljoner människor, hälsoproblem på grund av sitt arbete! Arbetsbelastning var den vanligaste orsaken både för män och kvinnor.
En studie av Dan Hasson och Karin Villaume visar att många är nöjda med en hög arbetsbelastning. Det kan vara positivt för hälsan om förutsättningarna är rätt.
Hur går det ihop?
Det betyder alltså att vi behöver ställa fler frågor om situationen för att ha koll på om det är ett problem eller inte. Löken behöver fortsätta skalas, fler följdfrågor behöver ställas.
Till exempel, om någon säger ”Jag är stressad,” blir nästa fråga varför och svaret kan vara hög arbetsbelastning. Därefter behöver ytterligare frågor ställas för att förstå. Är personen nöjd och trivs? Eller finns det en uppgivenhet för att t ex onödigt mycket tid/resurser går till att hantera otydligheter om vem som kan ta beslut om vad?
För att skapa en sund arbetsmiljö och främja arbetslivsbalans – då är dialogen viktig. Här är tre frågor att ställa kring arbetsbelastning:
1. Är kraven för uppdraget tydliga, och har ”inblandade” samsyn om vad kraven innebär?
2. Är beslutsutrymmet tillräckligt för att hantera uppdraget?
3. Vilket stöd finns? Hur fungerar det?
Även när någon är nöjd med en hög arbetsbelastning så tänker jag att de här frågorna är centrala. Inte ska resurser gå till spillo med att hantera otydligheter som går att tydliggöra. Den tiden kan ju användas till något mer värdeskapande.
Om det behövs fler frågor, då är min favorit ”Hur kommer det sig att…”, för att få en djupare förståelse.